Vad är PGT-A och hur går det till?
PGT-A är en metod för att räkna kromosomerna i ett embryo innan det återförs till livmodern vid IVF. Målet är att identifiera embryon med rätt antal kromosomer (euploida) och undvika att återföra embryon med fel antal (aneuploidia), vilket är en vanlig orsak till missfall och inplaneringssvikt.
Så går det till: 1. Embryona odlas till blastocyststadiet (dag 5–6 efter befruktning). 2. En biopsi tas från trophektodermen — det yttersta celllagret som bildar moderkakan. Den inre cellmassan, som blir fostret, lämnas orörd. 3. Cellerna analyseras med next-generation sequencing (NGS) eller array-CGH för att räkna alla 24 kromosompar. 4. Embryon med normalt antal kromosomer väljs för återföring. Embryon med avvikelse läggs åt sidan.
PGT-A ska inte förväxlas med PGT-M eller PGT-SR. PGT-M används för att testa om ett embryo bär på en specifik ärftlig sjukdom (t.ex. cystisk fibros) och PGT-SR för att kontrollera strukturella kromosomavvikelser — båda kräver att paret redan vet att de är bärare. PGT-A är däremot en allmän screening utan krav på känd sjukdom hos paret.
Varför är PGT-A inte tillåtet i Sverige?
Den rättsliga grunden finns i Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m., 4 kap. 2 §:
"Preimplantatorisk genetisk diagnostik får användas endast om mannen eller kvinnan bär på anlag för en allvarlig monogen eller kromosomal ärftlig sjukdom, som innebär en hög risk för att få ett barn med en genetisk sjukdom eller skada."
Detta innebär att genetisk testning av embryon bara är tillåten när paret bär på en känd ärftlig sjukdom — exakt det som PGT-M och PGT-SR används för. PGT-A är en allmän screening utan koppling till en känd sjukdom hos paret, och faller därmed utanför lagens tillåtna användningsområde.
Idag erbjuds PGT-M och PGT-SR som nationell högspecialiserad vård (NHV) vid Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det nationella vårdprogrammet för PGT (version 2025-04-01) bekräftar explicit att "PGT-A (ej indikation i Sverige idag)".
Frågan om en eventuell lagändring är politiskt öppen, men per mars 2026 finns inget känt beslut om att ändra lagstiftningen.
Vad säger forskningen om nyttan?
Forskningen om PGT-A:s effektivitet är mer komplex än det kan verka vid första anblick.
SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) publicerade i juni 2025 en systematisk genomgång (rapport 393) baserad på 7 randomiserade kontrollerade studier (RCT:er).
Huvudresultat: Jämfört med vanlig IVF utan PGT-A är andelen levande födslar per påbörjad behandling jämförbar med och utan PGT-A. Evidensstyrkan bedöms som låg (GRADE ⊕⊕◯◯).
Hur är det möjligt? PGT-A per embryotransfer visar bättre utfall — men det beror på att aneuploidia embryon sorteras bort. Det minskar antalet tillgängliga embryon att återföra. Nettoresultatet per påbörjad behandlingscykel är oförändrat.
Mossaicism är en ytterligare komplikation: en del embryon klassas som "aneuploidia" men innehåller en blandning av normala och avvikande celler. Sådana embryon kan i vissa fall resultera i friska barn. PGT-A kan alltså leda till att livsdugliga embryon slängs.
Hälsoekonomi: PGT-A nästan fördubblar kostnaden för en IVF-behandling (uppskattningsvis +37 500 kr per cykel i den svenska modellen) utan att öka andelen levande födslar.
SBU:s etiska slutsats: "A healthcare intervention needs to have benefits to patients that outweigh its potential disadvantages. PGT-A does not fulfil this condition as there is no evidence of any relevant patient benefits."
Det finns forskare och kliniker som är mer positiva till PGT-A, särskilt för specifika patientgrupper som äldre kvinnor eller de med upprepade missfall. ASRM:s kommittéutlåtande (2024) konstaterar att evidensen för dessa grupper fortfarande är otillräcklig. Debatten är aktiv och forskning pågår.
Vad gör grannländerna?
Tillgången till PGT-A varierar kraftigt i Europa:
Danmark: PGT-A är tillåtet och används kliniskt. Dansk lagstiftning tillåter PGT för aneuploidi-screening utan krav på känd ärftlig sjukdom.
Finland: PGT-A är tillåtet.
Spanien, Belgien, Tjeckien: Tillåtet och vanligt förekommande.
USA: Tillåtet. PGT-A är utbrett på privata fertilitetskliniker.
Norge och övriga Norden: Mer restriktiv lagstiftning, liknande den svenska modellen med fokus på PGD för känd sjukdom.
Den stora variationen i tillgänglighet inom Europa speglar att det saknas vetenskaplig konsensus om metodens nytta för oselekterade patienter. Länder som tillåter PGT-A gör det i regel under antagandet att bättre embryoselektion leder till bättre utfall — ett antagande som SBU-rapporten från 2025 inte stöder för den genomsnittliga IVF-patienten.
Vad innebär det för dig som patient i Sverige?
Om du genomgår IVF i Sverige behöver du inte ta ställning till PGT-A — det erbjuds inte och är inte tillgängligt på svenska kliniker.
Om du funderar på att åka utomlands för PGT-A: Det är inte olagligt för en svensk medborgare att ta del av behandlingar utomlands som är lagliga i det landet. Det är däremot viktigt att vara medveten om att den vetenskapliga evidensen för PGT-A:s nytta är svag — SBU:s genomgång av tillgängliga RCT:er visar ingen förbättring i levande födslar per påbörjad behandlingscykel.
Om du bär på en känd ärftlig sjukdom: PGT-M (för monogena sjukdomar) och PGT-SR (för strukturella avvikelser) är tillåtna i Sverige och erbjuds som nationell högspecialiserad vård vid Karolinska och Sahlgrenska. Kontakta din gynekolog eller reproduktionsspecialist för remiss.
Sammanfattningsvis är PGT-A ett område med aktiv forskning och pågående vetenskaplig diskussion. Den svenska lagstiftningen speglar en försiktighetsprincip i avsaknad av stark evidens för nytta.