Översikt: sex skeden, ungefär åtta veckor
En fullständig svensk IVF-cykel rör sig i sex skeden:
- 1. Remiss och första besök (vecka 0): samtal om historik, symtom, tidigare försök.
- 2. Utredning (vecka 1–4): hormonprover, ultraljud, spermaprov, infektionsprover.
- 3. Hormonstimulering (10–14 dagar): dagliga injektioner för att få flera ägg att mogna samtidigt.
- 4. Ägguttag (1 dag, cirka 15 minuter): ultraljudsledd aspiration under lätt sedering.
- 5. Befruktning och embryoodling (3–5 dagar): IVF eller ICSI, följt av odling till klyvnings- eller blastocyststadiet.
- 6. Embryotransfer och graviditetstest (dag efter uttag + 14 dagar): transfer, därefter blodprov eller graviditetstest.
Sammantaget ligger den aktiva cykeln oftast mellan 6 och 10 veckor. Ovanpå detta tillkommer kötid innan behandlingen kan starta, som varierar mellan några veckor på en privat klinik och uppemot 20 månader i vissa offentliga regioner — se IVF Kartans guide om köer och väntetider.
1. Remiss och första besök
Sara bokar tid via sin vårdcentral efter att hon och hennes partner försökt bli gravida under tolv månader utan resultat — gränsen som både 1177 och WHO använder för utredning vid parförhållande. Om hon varit 35 år eller äldre rekommenderas utredning efter sex månader.
Första besöket på fertilitetsmottagningen är ett anamnesbesök — ingen behandling sker ännu. Läkaren frågar om menstruationscykel, tidigare graviditeter, operationer, infektioner, livsstil (rökning, alkohol, BMI) och partnerns hälsa. Remissvägarna skiljer sig åt:
- Offentligt finansierad IVF — remiss från vårdcentral eller gynekolog till region-upphandlad klinik. Bekostas av regionen om Sara uppfyller kriterierna (ålder, BMI, inga gemensamma barn, ibland färre än två försök).
- Privat IVF — patienten kan boka direkt, betalar själv.
- Regionavtal — vissa privata kliniker är upphandlade av en region. Sara kan då behandlas privat men betala den offentliga avgiften.
Vid första besöket får Sara också en översikt över hur lång väntetiden är, hur ägguttaget går till, vad läkemedlen kostar (se Vad kostar läkemedlen vid IVF 2026?) och när i menscykeln behandlingen planeras starta.
2. Utredning: prover, ultraljud och plan
Under de följande 1–4 veckorna görs utredningen. Den ser i Sverige typiskt ut så här:
- Hormonprover för Sara — AMH (anti-Müllerskt hormon) ger ett mått på äggstocksreserven; FSH, LH, östradiol, TSH och prolaktin ger kompletterande bild av menscykel och sköldkörtelfunktion.
- Ultraljud — transvaginalt ultraljud används för att räkna antralfolliklar (AFC) och bedöma livmoder och slemhinna.
- Infektionsprover — bland annat HIV, hepatit B och C, klamydia. Krävs enligt SOSFS 2009:32.
- Spermaprov för partnern — enligt WHO 2021 laboratory manual for the examination of human semen.
- Psykolog- eller kuratorskontakt — standard vid donationsbehandlingar, valbart i övriga fall.
Med provresultaten beslutar läkaren vilken typ av stimulering som passar Sara och skriver ut hormonläkemedel (exempelvis rFSH-preparat, med eller utan LH-tillägg, samt en GnRH-antagonist). Läkemedlen ingår vanligen i högkostnadsskyddet för receptbelagda läkemedel — se Apoteket.se och E-hälsomyndighetens kalkylator.
3. Hormonstimulering: 10–14 dagar med dagliga injektioner
Sara startar stimuleringen på cykeldag 2 eller 3. Hon tar varje kväll en subkutan injektion i buken eller låret — moderna preparat kommer i förfyllda pennsprutor och injektionen är ofta smärtfri. Syftet är att få flera folliklar att mogna samtidigt, så att inte bara ett ägg (som i en normal cykel) utan 8–15 ägg kan tas ut vid en och samma punktion.
Under stimuleringen kommer Sara till kliniken 2–4 gånger för uppföljning:
- Transvaginalt ultraljud för att mäta follikeldiameter (målet är oftast att ha majoriteten av folliklarna ≥17 mm vid trigger).
- Blodprov för östradiol, ibland progesteron, för att bedöma responsen.
- Justering av dosen om responsen är för hög (risk för OHSS) eller för låg.
När folliklarna är mogna ger läkaren en trigger-injektion — ofta en GnRH-agonist eller hCG — exakt 36 timmar före planerat ägguttag. Triggern imiterar kroppens egna LH-topp och får äggen att genomgå den sista mognadsfasen.
ESHRE:s stimuleringsriktlinje (Ovarian Stimulation for IVF/ICSI, 2019) beskriver protokollvalen i detalj. I Sverige är antagonistprotokoll standard för de flesta patienter eftersom det minskar risken för OHSS utan att försämra utfallet.
4. Ägguttag: 15 minuter under lätt sedering
Ägguttaget är den enda invasiva delen av processen men genomförs rutinmässigt som dagkirurgi. Sara får komma fastande till kliniken på morgonen.
Så här går proceduren till:
- En ultraljudsprob förs in vaginalt med en tunn nål fäst vid sidan.
- Läkaren sticker nålen genom slidans vägg in i varje follikel och aspirerar follikelvätskan.
- Vätskan skickas direkt till embryologen i anslutande lab som letar upp äggcellerna under mikroskop.
- Ingreppet tar oftast 10–15 minuter.
Smärtlindring sker med lätt intravenös sedering (exempelvis propofol eller midazolam kombinerat med fentanyl) eller, i vissa fall, lokalbedövning. Kliniken övervakar Sara i 1–2 timmar efteråt innan hon kan åka hem. Hon ska inte köra bil samma dag.
Antalet uttagna ägg varierar kraftigt — från några få upp till ett tjugotal — och sjunker med ökad ålder (Q-IVF 2025). Det är inte antalet ägg i sig som avgör chansen, utan hur många som är mogna, befruktas och utvecklas till användbara embryon.
5. Befruktning och embryoodling
Samma dag som ägguttaget lämnar partnern (eller en donator) ett spermaprov som tvättas och förbereds i laboratoriet. Därefter väljer embryologen en av två metoder:
- Standard-IVF. Cirka 50 000–100 000 motila spermier placeras med ägget i en odlingsskål. Spermierna befruktar spontant.
- ICSI. En enskild spermie injiceras direkt i ägget med en glasnål under mikroskop. Används främst vid manlig infertilitet eller tidigare misslyckad befruktning.
Dagen efter — dag 1 — kontrollerar embryologen att två förkärnor (2PN) syns, vilket indikerar normal befruktning. Därefter odlas embryona i en CO₂-inkubator.
Utvecklingen följer normalt denna takt:
- Dag 1. Zygot, två synliga förkärnor.
- Dag 2. 2–4 celler.
- Dag 3. 6–8 celler (klyvningsstadiet).
- Dag 4. Morula, celler sammansmälter.
- Dag 5. Blastocyst: embryot har en hålighet (blastocoel), en inre cellmassa (foster) och en yttre trofoblast (moderkaka).
Embryologen graderar embryona — till exempel med Gardner-skalan för blastocyster — och väljer det bästa att återföra. Övriga embryon av god kvalitet fryses (vitrifieras) för senare bruk. Blastocystodling och frys-allt-strategi är numera förstahandsval på många svenska kliniker, se Q-IVF 2025.
6. Embryotransfer och graviditetstest
Sara återvänder till kliniken antingen 3 eller 5 dagar efter ägguttaget för transfer (många svenska kliniker föredrar dag-5-blastocyst). Själva transfern liknar ett gynekologiskt cellprov:
- Sara ligger på ett gyn-bord, livmoderhalsen blottläggs med ett spekulum.
- Läkaren för in en mycket tunn, mjuk kateter genom livmoderhalsen under ultraljudsledning.
- Embryologen laddar embryot i kateterns spets, ofta i en droppe odlingsmedium (eventuellt med hyaluronan, ”EmbryoGlue”).
- Embryot släpps i livmoderhålan. Hela ingreppet tar cirka 10 minuter och kräver ingen narkos.
I Sverige är enkelembryotransfer (SET) standard — det är också därför tvillingfrekvensen efter IVF är så låg i landet (Q-IVF 2025). Vid fryscykler görs först en uppbyggnad av livmoderslemhinnan med östrogen och progesteron innan det tinade embryot förs in.
Efter transfern får Sara vanligen progesterontillskott (vaginalt, oralt eller intramuskulärt) för att stötta livmoderslemhinnan. Hon lever som vanligt — det finns inget evidensstöd för sängliggande efter transfer, se till exempel Cochrane-översikt om bed rest after embryo transfer.
Graviditetstest tas 12–14 dagar efter transfern, oftast som ett blodprov (hCG) på kliniken. Är det positivt bokas ultraljud kring graviditetsvecka 6–7. Är det negativt planerar läkaren ett uppföljningsbesök och diskuterar eventuell ny cykel eller en fryst transfer (FET).
Enligt Q-IVF 2025 är den sammanlagda förlossningsfrekvensen per embryotransfer 27,0 procent för färska IVF-cykler och 36,9 procent för fryscykler (egna gameter, alla åldrar) — men som rapporten framhåller beror utfallet starkt på kvinnans ålder och antalet tillgängliga embryon, inte på ett enskilt cykelval.
Så förbereder du dig praktiskt
Några saker nya IVF-patienter ofta önskar att de hade vetat innan:
- Ansök om sjukresor i förväg. De flesta regioner ersätter resekostnader vid upprepade vårdbesök — kolla reglerna hos din regions sjukresehandläggare och spara alla kvitton.
- Planera in ledighet för ”stora dagar”. Räkna med halvdag vid uppföljningsultraljud och hel dag vid ägguttag och transfer.
- Samordna med partnern. Spermaprovet tas samma dag som ägguttaget — partnern behöver vara tillgänglig.
- Läs igenom läkemedelsförpackningarna i förväg och öva med pennsprutan. De flesta kliniker erbjuder en injektionsinstruktion innan start.
- Fråga klinikens embryolog om deras odlingsstrategi: dag-3 vs dag-5, antal embryon som fryses, etc. Se klinikernas öppna jämförelser i Q-IVF.
- Sätt inga exakta datum. Cykelstarten anpassas efter Saras menstruation och ultraljudsbilderna — planera med buffert.
Slutligen: IVF är både medicinskt och känslomässigt krävande. Svenska kliniker erbjuder normalt kurator- eller psykologstöd som ingår i behandlingen, både före och efter transfer. Det är en resurs du får använda även om du inte ”känner dig dålig nog”.